Ideella föreningen

Bevara Ojnareskogen

— Vi jobbar för att skydda sjön Bästeträsk och bevara Ojnareskogen på Gotland mot storskalig kalkbrytning
Ojnareskogen eller ett kalkbrott

Author Archive for Sofia

Ojnareskogen – räddad. Nästa mål; en nationalpark.

Vi årsmötet i juli 2019 bestämdes att Föreningen Bevara Ojnareskogen ska fortsätta verka för ett långsiktigt bevarande av området. Flera i den gamla styrelsen avslutade sitt engagemang, några sitter kvar och några nya tillkom till en ny styrelse som framöver kommer göra ett omtag och jobba vidare för att det ska bildas en Nationalpark i området! En referensgrupp bildades som ska fungera som en länk mellan medlemmarna och styrelsen i det fortsatta arbetet.

Årsmöte 2019

Föreningens 13:de årsmöte kommer hölls söndagen den 21 juli 2019, i Fleringe gamla skola. På årsmötet firades att Ojnareskogen nu är räddad från planerna på nya/utökade kalkbrott i området. Föreningens fortsatta arbete diskuterades utifrån föreningens eventuella roll att stödja den kommande nationalparksbildningen. En referensgrupp med medlemmar utsågs för det fortsätta arbetet med hur vi ska engagera oss i arbetet med nationalparksbildandet.

Almedalsveckan – summering

Almedalsveckan 2010 – summering Av Sofia Bothorp

En vecka går fort när man jobbar hårt. Ojnareskogens röda krigare väckte stor uppmärksamhet under Almedalsveckan 2010. Överallt mötte vi glada utrop, intresserade människor och samtalsvilliga politiker. De röda krigarna från Ojnare talade med Anders Borg (m), Lars Ohly (v), Jan Björklund (fp), Eskil Erlandsson (c), Mona Sahlin (s), Göran Hägglund (kd), Gudrun Schyman (Fi), Maud Olofsson (c), Peter Eriksson (mp) mfl om; vikten av att tänka långsiktigt, behovet av skydd av vatten och mark, vikten av biologisk mångfald och en stark miljölagstiftning och om Gotlands unika möjligheter att utvecklas utan att förstöras. Vi syntes i Gotlands allehanda och Gotlandstidningar, hördes på ett par mindre radiostationer, i diverse bloggar och i Sveriges televisions Debatt. Vår facebookgrupp växte från noll till närmare 200 fans under veckan och bilderna från vår hemsida dök upp på flera ställen på internet. Vårt flitiga fotograferande, twittrande och facebookande uppmärksammande bland journalister på plats och diskuterades ivrigt på flera mingel (där vi själva deltog – men utan rödfärg). Totalt talade vi med ca 25-30 riksdagsledamöter och minst lika många mer eller mindre inflytelserika journalister. Mest oroväckande var Miljöminister Andreas Carlgrens som inte kände till hur förra årets borttagande av den sk Stoppregeln för täkter (att man före ändringen inte kunde få tillstånd till täkt om det hotade hänsynskrävande arter) påverkat tillståndsprocessen för Nordkalk på Gotland. Han bjöd på stående fot (inför representanter för naturskyddsföreningen, miljöpolitiker från flera andra partier, åhörare och press) in Ojnareskogens krigare till att redovisa detta eftersom han inte kände till ärendet. Något vi självklart är mycket positiva till och ska se till att vi får möjlighet att göra. Även Nordkalk dök upp i mitten på veckan med informationspersonal och med sin levande döda ”kalkstod” en inhyrd performence-artist från Pargas i Finland (tydligen fanns ingen lokal förmåga på Gotland att uppbringa…) Han poserade i frysta rörelser, kalkdammsvit med stenhuggarverktyg i händerna och skrämmande zoombi-vita ögonlinser . Den kalla manliga stenstoden blev en perfekt medspelare i det improviserade skådespel et ”kampen mellan det levande livet och den kalkvita döden på norr” Det blev fantastiska föreställningar där vi, röda som livet själv, fick chansen att visa på skillnaden mellan ”den kalkvita döden” och livets röda pulserande kraft! Publiken jublade men tyvärr uppskattades inte föreställningarna av Nordkalks informationsansvariga som var de enda under hela veckan som skrek och var otrevliga mot oss. Vi bemötte utfallen med kunskap och vänlighet och uppmanade personen i fråga att skratta åt det dråpliga i situationen. Det hjälpte inte. Men däremot fick vi chansen senare samma dag på engelska (vi kan inte finska) upplysa den intet ont anade performence-artisten om att det han gjorde reklam för var ett jättelikt kalkbrott i ett område som var föreslaget som nationalpark, ett brott som dessutom hotar Gotland framtida vattenförsörjning. Han sa sig inget ha fått veta om detta och dagen därpå fanns han inte längre i Almedalen utan hade rest hem till Finland. Om detta berodde på vårt samtal eller hade andra orsaker får vi kanske aldrig veta. De stunder då krigarna vandrade på Almedalens gator som helt vanligt kvinnor, hann vi även med ett tiotal föreläsningar. Bland annat om ekosystemtjänster, biologisk mångfald, trädplantering i tredje världen, miljöbalkens utformning, partiernas miljöpolitik mm. På samtliga föreläsningar ställde vi minst en fråga kopplad till Ojnareskogen och Bästeträsks bevarande. Nu fortsätter arbetet med att fånga upp de många intressanta personer vi fick kontakt med under veckan för nya samarbeten och fortsatt nätverkande i syfte att en gång för alla rädda Ojnareskogen och Bästeträsk. Ojnarekrigarna tackar alla de människor vi mötte under veckan för alla fantastiska samtal, initierade förslag, kloka synpnkter och varma lyckönskningar om att vår kamp måtte bära frukt. Det gjorde denna vecka till ett segertåg oavsett vad som händer härnäst. /Sofia Bothorp