Ideella föreningen

Bevara Ojnareskogen

— Vi jobbar för att skydda sjön Bästeträsk och bevara Ojnareskogen på Gotland mot storskalig kalkbrytning
Ojnareskogen eller ett kalkbrott

Archive for Miljödomstol

Miljödomstolen 7-10 oktober

Miljödomstolen avslutade sin förhandling i Visby den 10 oktober. Dag 1 (tisdagen den 7/10)ägnades åt Nordkalks framställning samt bl a Naturvårdsverket och Föreningen (se bloggen nedan).

Under dag 2 (onsdagen den 8/10) fick sakägare och övriga remissinstanser m fl lägga fram sina synpunkter.

Dag 3 (torsdagen den 9/10) var det ”syn” dvs besök på ett antal relevanta platser på och omkring det planerade brottet. Omkring 75 personer deltog. Besök på Klinthagenbrottet, vid provbrotten, marker på och intill täkten, vatten som strömmar genom Ojnaremyr och Tvärlingsmyr, Bästeträsk samt Bräntings gård.

Dag 4 (fredagen den 10/10) fick alla parter framföra sin slutplädering.

Dom kommer prel. att meddelas den 5 december.
9 oktober 2008 08.17
Miljödomstolens förhandling 2008-10-07

Inlägg från Föreningen Bevara Ojnareskogen (Kristina Bohman Söderdahl och Hans Jansson)

Vi representerar föreningen Bevara Ojnareskogen. En ideell förening med mellan 150 och 200 medlemmar med syftet att verka för att området runt Bästeträsk, särskilt Ojnareskogen, används på ett långsiktigt hållbart sätt.

Vi är inget expertorgan utan företräder den del av befolkningen som tror på en utveckling av Gotland som bygger på just långsiktig hållbarhet och som är framåtsyftande och som dessutom tar till vara de komparativa fördelar som just Gotland har.

Våra farhågor om vad ett genomförande av projektet skulle innebära har stärkts under hela den tid som ärendet utvecklats. Kristina kommer att summera skälen till att vi tycker så.

Föreningens yrkande
Föreningen anser att Nordkalk inte har kunnat visa att den planerade brytningen inte skulle skada vattentillförseln till Bäste träsk vare sig kvantitativt eller kvalitativt. Inte heller har man kunnat visa att det inte föreligger risk för påverkan på grundvattnet i området och därmed påtaglig skada på omkringliggande brunnar och angränsande Natura 2000 områden. Därför yrkar vi att tillståndsansökan avslås.

Grundvatten
Det är omtvistat hur stor avsänkning av grundvatten i brottets omgivning som kan bli följden av att så mycket grundvatten strömmar in i brottet och hur långt den effekten kan sträcka sig. Detta är avgörande både för hur stor påverkan skulle bli på omgivande Natura 2000 områden och för de enskilda brunnar som kommer att befinna sig i påverkansområdet. Nordkalk hävdar nu att påverkansområdet stannar vid 185 m runt brottet, men av Nordkalk oberoende hydrologer menar att den bedömningen är osäker och att grundvattensänkning kan förekomma t o m till 1000 m.

Ofullständiga hydrologiska undersökningar
De flesta av remissinstanserna och de oberoende hydrologiska experterna har efterlyst långvariga provpumpningar på upp till ett år för att det ska vara möjligt att bedöma effekterna på grundvattnet vid en brytning. Sådana pumpningar har inte genomförts.

Risk för saltvatteninträngning
Det minskade brytningsdjupet är ingen garanti för att det inte skulle kunna tränga upp saltvatten från underliggande salt grundvatten. Ett område med eventuella spricksystem nära Ojnaremyr där sådan uppträngning skulle kunna ske är ännu inte tillräckligt utrett, vilket t ex SGU påpekat.

Behandling av täktvatten
Olika metoder att hantera och rena länshållningsvattnet har förekommit i Nordkalks material, t ex sedimenteringsdammar och att infiltrera täktvatten i Ojnaremyr för att rena det från kväve på vad Nordkalk kallar ”naturlig väg”. Men det har inte presenterats någon plan för hur detta tekniskt skulle gå till och vilka konsekvenser det skulle få för Ojnaremyrs växtlighet och fortsatta funktion i Bästeträsks tillrinningssystem. Hur kan för övrigt Nordkalk utan vidare räkna med att använda Ojnaremyr för sin räkning trots att den inte ligger på deras mark? SMA Mineral t ex, som äger halva myren har inte tillfrågats.
Sven Follin har idag presenterat några andra alternativ, men fortfarande handlar det bara om lösa förslag, inga konkreta och utförligt beskrivna planer.

Kontrollprogrammet
I stället för att svara på frågor från remissinstanserna har Nordkalk gång på gång i sina tidigare inlagor hänvisat till det kontrollprogram som skulle starta efter påbörjad brytning. Det skulle säkerställa alla eventuella risker och under pågående brytning ge sådan information som har efterlysts som nödvändig för att tillstånd över huvud taget skulle ges. Ett förslag till kontrollprogram har nu presenterats, en knapp vecka före förhandlingen, vilket inte ger remissinstanserna rimlig tid att granska detta viktiga dokument på det sätt som är nödvändigt.

Tillrinning till Bäste träsk
En väldigt viktig fråga som inte Nordkalk har kunnat besvara i ansökan är hur Nordkalk under pågående brytning på ett säkert sätt ska kunna återföra det grund- och ytvatten som rinner in i brottet till systemet så att det slutligen når Bästeträsk utan att kvantitet och kvalitet har påverkats negativt. Över huvud taget har eventuell påverkan på Bäste träsk inte alls tagits upp i MKB:n, trots att det hade varit önskvärt att få belyst vad som skulle hända vid ett eventuellt sänkt vattenstånd i sjön. Ännu osäkrare är det vad som skulle hända efter det att brytningen avslutats.

Bäste träsk eller ”Bungeträsket”
I MKB:n har man inte berört den centrala frågan hur man skulle hantera det vatten som fortsätter att strömma in i den färdigbrutna täkten. Inte heller hur Bäste träsk skulle påverkas av bortfallet av allt det vatten som skulle gå åt för att fylla täkten.
I olika sammanhang har Nordkalk lanserat käcka förslag om att t o m använda täktvatten för dricksvattenförsörjning redan under pågående brytning. Och efter avslutad brytning skulle täkten enligt Nordkalks senaste inlaga kunna bli ett nytt s k ”Bungeträsk”, som Nordkalk menar kunde användas som vattentäkt. Bl a antyder man t o m att ett av syftena med täkten skulle vara att bidra till norra Gotlands vattenförsörjning: Man skriver att Nordkalk har (och jag citerar):
inkluderat användandet av grundvattnet som en framtida resurs för dricksvattenförsörjningen som en del av målsättningen med kalkbrottet i Bunge. (s 11)

Men i kommunstyrelsens och tekniska nämndens remissvar avvisas en sådan tanke helt. Jag citerar:
Det torde inte finnas några förutsättningar att inom överskådlig tid använda vatten från kalkbrottet för allmän vattenförsörjning. Dessutom är kommunen negativ till att utnyttja ett vatten som närmast är att betrakta som ett avloppsvatten för dricksvattenproduktion.

Det här uttalandet av kommunen kan vi varmt instämma i.

Att riskera Bästeträsk som vattentäkt för att i en oviss framtid ersätta det med vad man vill kalla ”Bungeträsket” vore ett lättsinnigt spel med naturresurserna. Vi tycker att en sådan löst utkastad och dåligt underbyggd idé inte hör hemma i en seriös behandling av ett så här viktigt ärende.

En annan idé beträffande återfyllnad av brottet som Nordkalk presenterar i sin nya inlaga är att det, som man säger, periodvis över året finns ett mycket stort överskott av vatten i området ”som s a s rinner genom systemet” och som skulle kunna användas för att fylla brottet. Men där avslöjar man bara att man inte har förstått någonting av de egna experternas beskrivning av hydrologin. Hela vattenföringen i området bygger just på de stora säsongsvariationerna i fråga om vattentillgång och magasinering av vattnet. Det är själva förutsättningen för våtmarkerna, växtligheten och i slutänden Bästeträsks vattenförsörjning.

SMA Svenska Mineral
Nu har ju också SMA Svenska Mineral kommit med en ansökan om tillstånd för ökad brytning. Vi vill framhålla att det borde göras en samlad bedömning av den samlade effekten av båda verksamheterna, även om man rent juridiskt inte kan pröva båda ärendena gemensamt. Jag har för övrigt deltagit i ett informationsmöte den 17 juni i år, där Sven Follin tydligt uttalade att han som geolog ansåg att man måste göra en bedömning av de sammantagna effekterna av båda täktansökningarna, eftersom de berör delar av samma område. Jag tyckte att det var sorgligt att bevittna att han inte kunde säga det här, bara för att han är betald av Nordkalk.

Till sist några ord om jobben
60 jobb är 60 jobb. Varken mer eller mindre. Vi vill bara påpeka att kalkindustrin hittills inte karakteriserats av någon brist på rationaliseringskraft. Vi finner det ytterst osannolikt  att inte detta skulle gälla även fortsättningsvis.
Åtminstone en av remissinstanserna, Gotlands kommun, har lagt väldigt stor vikt vid jobb- argumentet. Annars har vi noterat att underlaget för kommunens ställningstagande innehåller  flera tungt vägande argument mot den föreslagna verksamheten. Ett exempel har redan Kristina givit om täktvattnet som dricksvattenresurs. Andra exempel gäller t ex förlorad tillrinning till Bästeträsk, metod för infiltration av täktvatten och efterbehandlingen av täkterna. Vi delar kommunens invändningar. Särskilt när det gäller Bästeträsk  faller ansökans argument platt till marken.

Till sist: Man ska vara försiktig med kategoriska uttalanden, men vi har svårt att se att man kunde välja en olämpligare lokalisering. Vi är definitivt inte motståndare till kalkbrytning generellt, men skulle vilja se en genomgripande plan för markanvändning innan man tillåter exploatering av denna typ av värdefulla områden. Till dess bör man i första hand uttömma möjligheterna att utvidga befintliga brott.

Föreningen Bevara Ojnareskogen vidhåller sina tidigare framställda yrkanden i målet.