Gotlands kommun
Kommunstyrelsen
Låt inte ett undermåligt underlag avgöra KS-beslutet om Nordkalks ansökan!
Inför kommunstyrelsens beslut om yttrandet till miljödomstolen om Nordkalks ansökan om nytt kalkbrott i Bunge har vi tagit del av två underlagsmaterial.
Underlagen utgörs av:
Hydrologen Håkan Djurbergs oberoende rapport om risker för vattenförsörjningen
samt
Konsekvensanalys av en minskad verksamhet vid Storugns, Nordkalk AB.
Intern rapport från kommunens ledningskontor.
Djurbergs slutsatser överensstämmer i stor utsträckning med dem som redovisas av professor Bo Olofsson vid KTH i en rapport som översänts till miljödomstolen.
Konsekvensanalysen redovisar ett antal data angående befolkningsutveckling, konsumtionsbortfall, skatteeffekter mm. Men beräkningarna bygger delvis på direkt felaktiga siffror och vilseledande uträkningar.
Materialet talar felaktigt om en brytningstakt på 2 miljoner ton i 40 år.
Det bör här påpekas tydligt att Nordkalks ansökan gäller 2,5
miljoner ton sten per år i 25 år. Andra siffror har förekommit i media men de
siffror yttrandeinstanserna (däribland kommunen) ska ta ställning till är och
förblir 2,5 ton/år i 25 år.
Det huvudscenario som beskrivs i materialet avser en minskning med 120 resp 60 jobb. Men: Nuvarande arbetsstyrka på Nordkalk är omkring 100 personer. Ansökan avser en verksamhet som beräknas sysselsätta runt 60 personer. Den för ärendet enda relevanta jämförelsen är således från 60 till 0 jobb. Detta är grundläggande för hela resonemanget.
I utredningen redovisas en uppskattning från Nordkalk som innebär att ungefär 100 miljoner kr i investeringsmedel (obekräftat hur) skulle upphandlas från Gotland. Denna uppgift förvandlas snabbt i rapporten till en driftsintäkt på 33 miljoner kr.
Enligt beräkningsmodellen flyttar 3,5 personer tillsammans med varje utflyttad.
Men i uträkningarna har man istället räknat med 3,9 personer. Det innebär att slutresultatet om hur många som eventuellt skulle kunna lämna ön är direkt missvisande
Det är naturligtvis viktigt att kommunens ställningstagande grundar sig på korrekta uppgifter vad avser vatten och miljö såväl som ekonomiska effekter. Det presenterade materialet uppfyller dock inte alls de kriterier som man bör ställa i likhet med vad som krävs av miljökonsekvensbeskrivningen.
Det som egentligen behövs är en bred samhällsekonomisk analys av tillgängliga handlingsalternativ. Ett sådant alternativ bör vara det uppenbara: att pröva möjligheterna att fortsätta brytningen i anslutning till det befintliga Klinthagenbrottet.
I diskussionerna återkommer man ständigt till att 500 jobb skulle försvinna vid ett nej till Nordkalk. I själva verket handlar det bara om den aktuella ansökan från Nordkalk med just den lokaliseringen, inte om kalkindustrins framtid på norra Gotland. Det är en helt annan fråga.
För föreningen Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl
ordf