Bevara Ojnareskogen

Nordkalk har överklagat miljödomstolens beslut och har 2009-02-13 fått prövningstillstånd, vilket betyder att miljööverdomstolen kommer att behandla överklagandet.

Nordkalks överklagande innehåller i huvudsak följande:

Företaget menar:

• att det saknas rimliga alternativa lokaliseringar. Krav på alternativ tvingar Nordkalk till nedläggning
• att området för den planerade täkten som sådant inte är unikt eller oundgängligen nödvändigt för att tillgodose naturvårdens intresse. Ett bevarande skulle drabba Nordkalk och andra samhällsintressen på ett sätt som inte står i proportion till vad som skulle vinnas
• att Nordkalk redan avstått från stora landområden och därmed bidragit till naturvårdsintresset
• att  miljödomstolen felbedömt nivån för en tillåtlig påverkan på skyddade livsmiljöer. Behovet av kalken överväger vida skadorna. Domstolen har gjort en felaktig bedömning av utredningarna i målet
• att livsbetingelserna  för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter inte kommer att försämras på sätt som avses i 9 kap 6a miljöbalken
• att vatten verksamheten är tillåtlig och att oriktiga bedömningar har medförta att sakägarkretsen blivit för stor.

Så långt Nordkalk.

Tidsplanen för den fortsatta handläggningen ser ut så här:

23 mars Svarsskrivelser till domstolen. Föreningen kommer att lämna ett yttrande  över Nordkalks överklagande.

27 april Remissinstanserna lämnar yttranden

25 maj Yttranden från Nordkalk och motparter

12 juni Kallelse och förhandlingsordning skickas ut från domstolen

25-27 aug (prel) Huvudförhandling

Dom senast sex veckor därefter.
22 december 2008 21.20

Nordkalk fick nej!

Den 19 december kom Miljödomstolens dom avseende Nordkalks ansökan om det stora brottet. Ansökan ”lämnades utan bifall , som det heter, dvs domstolen ger inte tillstånd enligt miljöbalken till bergtäkt och vattenverksamhet mm på fastigheten Gotland Bunge Ducker 1:64.

Domen är tydlig –  Nordkalks ansökan aktualiserar ett flertal bestämmelser i miljöbalken och domstolen bedömer i princip varje punkt till Nordkalks nackdel. Domen står därför inte och faller inte på någon enstaka paragraf. En sammanfattning av domskälen:

1. Den allmänna lokaliseringen

För att tillstång till täkten ska kunna ges måste Nordkalk visa att verksamheten uppfyller grundläggande krav på hållbar utveckling; Platsen ska var lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Företräde ska ges för sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Domstolen konstaterar att området och dess omgivningar har mycket stora naturvärden som är unika och som därför har ett högt skyddsvärde. Täkten skulle på ett påtagligt sätt inverka negativt och irreversibelt på det samanhållna naturområdet. Även om Nordkalk hävdat att detta är den enda tänkbara platsen för bolagets fortsatta verksamhet menar domstolen att det finns alternativa brytplatser på Gotland och på andra platser i Sverige. Verksamheten är därför inte förenlig med lokaliseringskravet i 2 kap miljöbalken. Även om kalkbrytningen måste anses angelägen överväger det faktum att alternativa möjligheter finns och att stora naturvärden står på spel – som för alltid förloras.

2. Riksintressena

Domstolen konstaterar att de två riksintressena, för naturvård resp mineralutvinning föreligger. Företräde ska i sådana fall ge det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med vatten, mark och fysisk miljö i övrigt. Den stora oreparerbara skadan på naturmiljö av riksintresse väger mycket tungt – liksom det industriella behovet av kalkråvaran. Avgörande är då att naturmiljön inte kan ersättas av annan plats medan kalk faktiskt kan utvinnas på annan plats på Gotland, fastlandet eller utomlands. Långsiktigt är det således enligt domstolens bedömning en bättre hushållning att i detta fall skydda naturmiljön. Nordkalks förslag är således inte förenligt med hushållningsbestämmelserna.

3. Särskilda bevarandeområden, Natura 2000

Domstolen menar att en negativ påverkan på bevarandeområdena är högst trolig, främst genom ändrade yt- och grundvattenförhållanden. Det är sannolikt inte möjligt att med artificiella åtgärder återskapa nuvarande vattenförhållanden, inte heller genom artificiell infiltration. Små förändringar i såväl yt- som grundvattenbalans kan ge mycket stora och i många fall irreversibla skador på våtmarkshabitaten och deras arter.

4. Täkten som miljöfarlig verksamhet

Domstolen anser att skyddsåtgärder och kontrollprogram är utformade så att den praktiska
hanteringen av malmen inkl transportbandet utformats på ett godtagbart sätt. Direkt påverkan
av buller, damm och ljus framstår som acceptabla med hänsyn till den stora nyttan av
fyndigheten.

När det gäller påverkan via yt- och grundvatten är skadeverkan på framförallt
våtmarker alltför stor för att det ska kunna uppvägas av behovet av kalk. Försämrade
livsbetingelser för hotade arter kan befaras. Tillstånd kan därför inte lämnas enligt denna del i miljöbalken.

5. Vattenverksamheten

De utredningar som genomförts väcker enligt domstolen farhågor om stor negativ påverkan på både närliggande våtmarker och möjlighet att använda Bästeträsk som vattentäkt i framtiden. Med tanke på den allmänna vattenbristen på Gotland har sjön ett mycket stort ekonomiskt värde som måste beaktas. Det är inte klargjort hur Bästeträsk skulle påverkas vare sig under driften eller återfyllnadsperioden, som sträcker sig över flera decennier. Tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken kan därför inte lämnas.

När det gäller skador på vattentäkter anser domstolen att det trots omfattande utredning alltjämt är oklart om de närmaste fastigheterna kommer att påverkas.

1973 års regeringsbeslut om förbud  mot utsläpp av avloppsvatten i Bästeträsk med omgivningar måste omfatta alla typer av avlopp. Domstolen menar att det inte går att  bedöma om de föreslagna utsläppen  kommer att ha tillräcklig kvalitet

Miljödomstolens sammanfattning: Miljödomstolen finner att att tillstånd inte kan lämnas till den sökta verksamheten. Såväl lokaliseringen som risken för påverkan på omgivande bevarandeområden och faran för hotade arter hindrar att tillstånd kan ges. Dessutom föreligger osäkerhet beträffande möjligheten att skydda vattentäkten Bästeträsk. Ansökan skall därför lämnas utan bifall.

Om Nordkalk vill överklaga ska det ske senast den 9 januari.

Svenska Mineral

Samtidigt har behandlingen inletts av Svenska Minerals ansökan om tillstånd att utöka sitt kalkbrott. Den 16 december hade Miljödomstolen förhandling om deras ansökan om tillstånd att utöka hamnen och genomföra långvariga provpumpningar för att undersöka vatten-förhållandena i området. Olov Söderdahl är ombud för fem fastighetsägare som har begärt att erkännas som sakägare för att deras vatten kan påverkas. Den 29 januari får vi besked om Miljödomstolen erkänner dem som sakägare i den fortsatta behandlingen av ärendet.

Med denna positiva avslutning på året önskar styrelsen  alla medlemmar en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR.