Ideella föreningen

Bevara Ojnareskogen

— Vi jobbar för att skydda sjön Bästeträsk och bevara Ojnareskogen på Gotland mot storskalig kalkbrytning
Ojnareskogen eller ett kalkbrott

Archive for Gotlands kommunfullmäktige

Öppet brev till Gotlands kommun 2008-09-15

Öppet brev till samtliga ledamöter i Gotlands kommunfullmäktige, inför beslut av  KS om yttrande avseende Nordkalks ansökan om kalkbrott i Bunge.

Kommunen och övriga remissinstanser
Ett stort antal myndigheter, organisationer och enskilda har yttrat sig i ärendet i olika skeden. Vi hoppas att kommunens yttrande kommer att baseras på rapporterna från expertis och på ett aktivt ställningstagande, där politikernas roll bör vara att relatera expertbedömningarna till de framtidsplaner som kommunen har, särskilt de som nu samlats i Vision Gotland 2025. I själva verket utgör det aktuella ärendet ett första test på vilken trovärdighet dessa framtidsplaner kan tillmätas.

Vattenfrågan central för kommunen
De föreslagna verksamheterna är av betydande omfattning och kommer om de genomförs att ha stor påverkan i natur- och miljöhänseende. Flera expertmyndigheter och –organisationer har yttrat sig och avstyrkt på grund av riskerna för miljö och vatten, t ex Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, samt även kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.  Dessutom ett stort antal kringboende, t ex Ahrs samfällighetsförening och sju enskilda fastighetsägare, som är erkända som sakägare på grund av risken för att deras brunnar eller betesmark påverkas negativt.
Bland annat SGU och Svenska Mineral har påpekat att man måste bedöma den sammantagna effekten av båda de tänkta brotten innan man kan bedöma om tillstånd kan ges.
Vi har uppfattat att kommunen avser att fokusera särskilt på vattenfrågor och koncentrerar oss därför på dessa i det följande.

Vad säger vattenexpertisen?
Tre av varandra oberoende hydrologiska experter har lämnat rapporter i frågan, Sven Follin, SF Geologic, engagerad av Nordkalk, (Håkan Djurberg, AkvaNovum för kommunen, och Bo Olofsson, professor vid KTH, för sakägare). Båda de från Nordkalk fristående experterna avstyrker. Några utdrag ur rapporterna:

Om Bästeträsk som vattenresurs:
Djurberg: ”Bästeträsk är Gotlands största ytvattenresurs för allmän vattenförsörjning. Under överskådlig tid kommer både grundvatten och ytvatten från Bästeträsk att användas för allmän och enskild vattenförsörjning. Det är således av största vikt att dessa resurser inte påverkas negativt  vare sig avseende kvantitet eller kvalitet.
Gotlands kommun kommer att ansöka om vattenskyddsområde med föreskrifter för Bästeträsk. Enligt naturvårdsverkets allmänna råd ska vattenskyddsområdet omfatta hela tillrinningsområdet och täktverksamhet bör inte tillåtas inom vattenskyddsområden.
Den troligtvis minskade tillrinningen under driftsskedet står i konkurrens med den kommunala vattenförsörjningen.
Efter avslutad täktverksamhet kommer brottet att vattenfyllas. Totalt rör det sig om uppskattningsvis 40 Mm3. Bästeträsks volym torde röra sig om storleksordningen 14 Mm3. Under denna uppfyllnadsfas kommer tillrinningen till Bästeträsk att vara reducerad. Uppfyllnadsfasen kommer att vara i storleksordningen 100 år. Någon beskrivning av hur uppfyllningen ska genomföras finns inte.”

Om påverkan på grundvattnet
Djurberg: ”Befintlig grundvattensituation kommer att väsentligt förändras. Det planerade brottet kommer att ta i anspråk en stor grundvattenresurs.”
Olofsson: ”Det finns oklarheter och felaktigheter i redovisningen av processerna kring salt grundvatten.  (gäller ej redovisning från SF Geologic). En heltäckande geokemisk undersökning i området Bunge Ducker 1:64 med omgivningar rekommenderas starkt.”
Olofsson: ”Om en flack hydrauliskt högkonduktiv zon faktiskt existerar kan det leda till en allvarlig kemisk påverkan på befintliga vattentäkter i regionen, vilket inte belyses i utredningen.”

Om möjligheterna att använda täktvattnet
Olofsson: ”Nordkalk hävdar felaktigt att ett ev inflöde av salt grundvatten till täkten inte bedöms äventyra förutsättningarna för återinfiltration till omgivningen alternativt annan användning, exempelvis vattenförsörjning. De egna experternas beräkning visar dock att utpumpat grundvatten kan innehålla kloridhalter överstigande 100 mg/l, vilket utesluter vattenförsörjning och kräver analys av långtidseffekter beträffande tillförsel av salthaltigt vatten till Ojnaremyr och på sikt Bästeträsk.”

Effekter på sysselsättningen
Under diskussionerna om ärendet har olika uppgifter florerat om antalet jobb under driftsfasen. Företaget har efter förändrad ansökan angett att det beräknade antalet jobb är 60 under en driftsperiod på omkring 25 år med nuvarande känd teknik. Det är på kort sikt  viktiga jobb för Gotland, men de väger lätt i jämförelse med vad man riskerar om projektet får genomföras. Det handlar då inte bara om de direkta effekterna på vatten och miljö utan också om Gotlands attraktivitet i stort.
Vår slutsats är entydig. Den av Nordkalk valda placeringen är olämplig.  Det finns alldeles för stora risker förknippade med projektet. Sysselsättningseffekten kan inte uppväga de negativa aspekterna om projektet får genomföras.

LÅT INTE NORDKALK BRYTA BORT VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMTIDEN PÅ VÅR MAGISKA Ö!
SÄG JA TILL HÅLLBAR TILLVÄXT. SÄG NEJ TILL NORDKALKS ANSÖKAN!
Föreningen Bevara Ojnareskogen
Styrelsen