Ideella föreningen

Bevara Ojnareskogen

— Vi jobbar för att skydda sjön Bästeträsk och bevara Ojnareskogen på Gotland mot storskalig kalkbrytning
Ojnareskogen eller ett kalkbrott

Archive for september 2008

Brev till kommunstyrelsen om konsekvensanalysen

Gotlands kommun
Kommunstyrelsen

Låt inte ett undermåligt underlag avgöra KS-beslutet om Nordkalks ansökan!

Inför kommunstyrelsens beslut om yttrandet till miljödomstolen om Nordkalks ansökan om nytt kalkbrott i Bunge har vi tagit del av två underlagsmaterial.
Underlagen utgörs av:
Hydrologen Håkan Djurbergs oberoende rapport om risker för vattenförsörjningen
samt
Konsekvensanalys av en minskad verksamhet vid Storugns, Nordkalk AB.
Intern rapport från kommunens ledningskontor.

Djurbergs slutsatser överensstämmer i stor utsträckning med dem som redovisas av professor Bo Olofsson vid KTH i en rapport som översänts till miljödomstolen.

Konsekvensanalysen redovisar ett antal data angående befolkningsutveckling, konsumtionsbortfall, skatteeffekter mm. Men beräkningarna bygger delvis på direkt felaktiga siffror och vilseledande uträkningar.

Materialet talar felaktigt om en brytningstakt på 2 miljoner ton i 40 år.
Det bör här påpekas tydligt att Nordkalks ansökan gäller 2,5
miljoner ton sten per år i 25 år. Andra siffror har förekommit i media men de
siffror yttrandeinstanserna (däribland kommunen) ska ta ställning till är och
förblir 2,5 ton/år i 25 år.

Det huvudscenario som beskrivs i materialet avser en minskning med 120 resp 60 jobb. Men: Nuvarande arbetsstyrka på Nordkalk är omkring 100 personer. Ansökan avser en verksamhet som beräknas sysselsätta runt 60 personer. Den för ärendet enda relevanta jämförelsen är således från 60 till 0 jobb. Detta är grundläggande för hela resonemanget.

I utredningen redovisas en uppskattning från Nordkalk som innebär att ungefär 100 miljoner kr i investeringsmedel (obekräftat hur) skulle upphandlas från Gotland. Denna uppgift förvandlas snabbt i rapporten till en driftsintäkt på 33 miljoner kr.

Enligt beräkningsmodellen flyttar 3,5 personer tillsammans med varje utflyttad.
Men i uträkningarna har man istället räknat med 3,9 personer. Det innebär att slutresultatet om hur många som eventuellt skulle kunna lämna ön är direkt missvisande

Det är naturligtvis viktigt att kommunens ställningstagande grundar sig på korrekta uppgifter vad avser vatten och miljö såväl som ekonomiska effekter. Det presenterade materialet uppfyller dock inte alls de kriterier som man bör ställa i likhet med vad som krävs av miljökonsekvensbeskrivningen.

Det som egentligen behövs är en bred samhällsekonomisk analys av tillgängliga handlingsalternativ. Ett sådant alternativ bör vara det uppenbara: att pröva möjligheterna att fortsätta brytningen i anslutning till det befintliga Klinthagenbrottet.

I diskussionerna återkommer man ständigt till att 500 jobb skulle försvinna vid ett nej till Nordkalk. I själva verket handlar det bara om den aktuella ansökan från Nordkalk med just den lokaliseringen, inte om kalkindustrins framtid på norra Gotland. Det är en helt annan fråga.

För föreningen Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl
ordf

Insändare 2008-09-16

Kalkbrott eller hållbara   jobb på norra Gotland, det är frågan.

Nu närmar sig ödestimman för norra Gotland. I oktober håller Miljödomstolen   förhandling i Visby och på torsdag denna vecka fattar Gotlands kommunstyrelse   sitt beslut om ett eventuellt nytt kalkbrott på Bunge Ducker 1:64. Det sägs   att det är ett val mellan vatten och jobb. Men vilka jobb är det man talar om?   Nordkalk har numera annekterat uttrycket ”Rädda jobben” men frågan är om inte   fler och bättre jobb kan utvecklas utan Nordkalk. Vi vill här nyansera   debatten genom att påpeka att ett JA till 60 jobb i 25 år på Nordkalk också   kan innebära ett NEJ till ett oöverskådligt antal jobb inom hållbara näringar   i detta område i framtiden.   I Gotlands Regionala utvecklingsprogram (Regionalt tillväxt program, RTP)   betonas genomgående tre delar när de gäller framtida tillväxtpotential för   Gotland.   Det är;
1. Upplevelseturismen
2. Interaktiva medier
3. Tillverkning och tjänstesektorn

Man kan tro att Norra Gotland står och faller med stenindustrin, men faktum är   att upplevelseturismen är den näring, i kombination med interaktiva medier och   tjänstesektorn, som har den absolut största och mest långsiktiga   tillväxtpotentialen på norra Gotland och på Fårö.   Vi vill också peka på utbildning, jämställdhet och miljöperspektivet – även   detta står som viktiga fokus i Gotlands utvecklingsprogram (RTP) och kanske   finns här de mest spännande tillväxtpotentialerna.
1. UPPLEVELSETURISM

I utvecklingsprogrammet  pekar man gång på gång på vikten av att fortsätta   utveckla besöksnäringen på Gotland. Inte minst nämns vikten av att vårda och   utveckla varumärket Gotland.   I Fleringe, Rute, Bunge,  Bästeträsk med omgivningar finns redan en mängd   verksamheter och företag, stora som små, som är beroende av   turismen/besöksnäringen och som bidrar till varumärket Gotland. Mycket har   hänt här på bara några få år, och besökarna blir allt fler! Utmaningen   framöver ligger i att få hit ännu fler besökare genom att skapa nya besöksmål   och verksamheter och i att förlänga besökssäsongen till året om.   Här kan särskilt nämnas ett par större satsningar som gjorts i området, gamla   KA3s företagsområde i Fårösund i norr, Furillen eventcenter i öster,   Motorsportens Gotland Ring i söder och Bläse restaurant, café och muséum med   konferensmöjligheter i väster.   Andra exempel är den nyligen öppnade Hovleden – en ridled genom   vildmarksbetonad allvarmark och kalktallskog, eller den i ordningställda   naturcampingen vid Blå lagunen. Gotland är cykelturisternas ö framför andra    och den växer för varje år. Vad ett stenugnsbageri och tryffelodlingar kan   göra för att sätta bygden på kartan både nationellt och internationellt har vi   också blivit varse de senaste åren. Området är som vi vet i världsklass och   turism kopplad till naturupplevelser är en framtidsbransch. Intresset för   turism i Nordeuropa kommer också att öka med klimatutvecklingen. Mycket har hänt och än mer kan åstadkommas om inte områdets ännu outnyttjade potential nu bokstavligt talat undergrävs. Det är lätt att se olika möjligheter för besöksnäringen att fortsätta att utvecklas om Naturvårdsverkets förslag att skapa en Nationalpark här går igenom, och tyvärr lika lätt  att se vilken  dödsstöt det skulle bli för turistnäringen om kalkindustrins jämförelsevis kortsiktiga planer på nya brott istället får gehör.

2. INTERAKTIVA MEDIER

Enligt det Regionala tillväxtprogrammet vill kommunen stimulera tillväxt på   landsbygden genom att bland annat:  ”stötta initial produktutveckling av nya innovativa idéer baserat på möten   mellan Interaktiva Media och besöksnäring, upplevelseturism och gotländska   kvalitetsprodukter”.   I det område vi nu talar om finns redan ett flertal projekt med interaktiv   profil som kan utvecklas. T ex ett antal Internetcaféer (Bläse, Fårösund),   flera mindre företag i Fårösundsområdet som är aktiva inom i it-området,   utbildningar och forskningsprojekt. Lärcentret i Fårösund har också en   IT-profil. Forskning bedrivs i Ar, där Högskolan har en forskningsstation   kring marin miljö och sötvatten. Annan utbildning bedrivs i Fårösund på   folkhögskolan. Flera av kurserna lockar besökare året runt. Planerna på   Linné-kurser med koppling till Linnés egen resa rakt igenom Ojnareskogen för   över 250 år sedan kan utvecklas till något som lockar besökare från hela   världen – om skogen finns kvar.   Till detta kommer satsningen på ett Bergmancenter på Fårö, vilket stort   internationellt intresse det kommer att väcka kan vi kanske inte föreställa   oss idag. Att världens blickar istället skulle fastna på öarna som grävde bort   sitt eget vatten vore minst sagt olyckligt.

3.TILLVERKNING OCH TJÄNSTER

I området finns högkvalitativ kalk som i en framtida tillverkningsindustri i   området skulle kunna omsätta stora belopp genom förädling av råvaran på plats.   Möjligheterna är stora att genom tillverkning och produktion av stenprodukter   tex golv få ut betydligt mer pengar för betydligt mindre bruten kalksten och   därmed minskad miljöpåverkan. Som en jämförelse kan nämnas att Nordkalk idag   säljer den unika fina kalkstenen som de kallar för ”vårt vita guld” för ca 60   kronor per ton! Skulle man istället sälja en lokalt förädlad produkt, tex   kalkstensgolv, bänkskivor etc, ligger priset per ton på ca 23 000 kronor.   Vilket torde vara betydligt bättre hushållning med Gotlands naturresurser.   Det är också värt att nämna att besöksnäringen är en tjänstetät sektor. Varje   besökare som kommer hit efterfrågar och kräver olika former av service   (boende, mat, upplevelser, etc). I ett län som genom sina geografiska   förutsättningar idag kan ha svårt att locka till sig nya åretruntinvånare är   det än viktigare att skapa arbetstillfällen som består över lång tid, t. ex i   den snabbaste växande näringsgrenen – besöksnäringen. Om vi bryter bort det   turisterna i framtiden kan tänkas komma hit för (kultur, naturupplevelser,   vildmark, hantverk, konst, hotade arter) är risken stor att utvecklingen inom   detta område istället går bakåt.  JÄMSTÄLLDHET   Vi kan också konstatera att en stor del av besöksnäringens arbetskraft utgörs   av kvinnor och att detta bör vägas in i värderingen mellan olika   näringsverksamheter.  Man verkar värdera den mansdominerade kalkbrytningen betydligt högre än   besöksnäringarna, som sysselsätter fler kvinnor. Är det god ekonomisk   hushållning att 60 arbetstillfällen på kort sikt ( 25 år i detta fall) får   förstöra försörjningsmöjligheter för en betydligt mer jämställd och mer   livskraftig näringsgren i ett betydligt längre tidsperspektiv än 25 år? Ur   jämställdhetssynpunkt torde få arbetstillfällen för kvinnor skapas av den   dessutom allt mindre personalkrävande kalkbrytningen.

HORISONTELLA INSATSER
I uppföljningen av det Regionala Tillväxt Programmet 2004-10-29 skriver   Gotlands kommun:   ”Många företag arbetar idag med miljöfrågor, men fler skulle kunna arbeta   aktivt med miljöfrågor och profilering. Fler aktiva insatser i form av projekt   och stöd behövs för att öka miljömedvetenheten. Både livsmedel och turism är   sektorer där ekologi och miljöcertifieringar får allt större betydelse för   konsumenternas val av leverantör.”   Här kopplar man ihop två mycket viktiga bitar när det gäller Gotlands framtid;

Att profilera sig i miljö/energi frågorna och att satsa på ekologiskt hållbar   turism/besöksnäring.   Gotlands största och viktigaste näringar idag (jordbruk och turism) i nära   kombination med miljöhänsyn kan i framtiden bli den konkurrensfördel vi vinner   mest på. Detta i ett samhälle som allt mer tar sikte på en långsiktigt hållbar   utveckling, ur såväl social, ekologisk som ekonomisk synpunkt. De   tillväxtmöjligheter som finns i Fleringe-Bästeträsk-Bunge-Ojnare-Ruteområdet   har unika möjligheter att bli ett mönsterexempel på just den   strukturomvandling vi står inför i samhället.   I den omstrukturering av samhället vi just nu är med om, vad gäller såväl   energi och transporter som synen på natur och miljö, finns det i vissa   sammanhang plats för både gamla och nya lösningar. Lösningar som   tillfredsställer både behov av fler arbetstillfällen och hållbar utveckling.   Men i just den här frågan är både och -alternativet inte möjligt! Det ena   utesluter det andra. Man kan inte både säga ja till ett 170 hektar stort   kalkbrott – som enligt kommunens egen vattenkonsult Håkan Djurberg riskerar   att allvarligt äventyra nuvarande och framtida vattenförsörjning – och tro att   besöksnäring , jordbruk m.fl. långsiktiga näringar kan blomstra vid sidan av.   Här är det frågan om två  riksintressen som står i strid med varandra. Dagens   storskaliga kalkindustri kan omöjligen vara den näring som ”på lämpligaste   sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet eller den fysiska   miljön i övrigt.” (miljöbalkens formulering)

Säg nej till Nordkalks ansökan och den därpå kommande ansökan från Svenska   Mineral om att få bryta 150 hektar ytterligare. (En yta som skulle motsvara 2   x Visby innerstad.)   Återupprätta  tron på kommunpolitikerna. Lyssna på de sakkunnigas allvarliga   varningar  i stället för till kalkindustrins uppvaktande lobbygrupper.   Ta ansvar för att säkra människors behov av arbete genom att fortsätta   utveckla besöksnäringen och det lokala företagandet. Stöd det kreativa   nytänkande som väntar på att få ersätta stenindustrins redan alltför   långtgående exploatering av Gotland. Bygg sociala och ekonomiska strukturer   för en hållbar framtid.

Stefan Edman, biolog, miljödebattör och författare
Bertil Ström, lantbrukare
Elisabeth Feurst, redaktör
Gunilla Andér, personalchef
Theodor Kallifatides, författare
Lena Nilsson Wärff, dokumentärfilmare
Göran Wärff, formgivare
Bengt Norström, senior advisor
Kerstin Österlin, terapeut
Ragnar Lyth, professor   A
rnd Rüger, Dr, miljödepartementet Schleswig Holstein
Sofia Bothorp, journalist
Elisabet Edlund, arbetsgruppen Bergmanveckan
Carl Johan Bergbohm, lantbrukare

Öppet brev till Gotlands kommun 2008-09-15

Öppet brev till samtliga ledamöter i Gotlands kommunfullmäktige, inför beslut av  KS om yttrande avseende Nordkalks ansökan om kalkbrott i Bunge.

Kommunen och övriga remissinstanser
Ett stort antal myndigheter, organisationer och enskilda har yttrat sig i ärendet i olika skeden. Vi hoppas att kommunens yttrande kommer att baseras på rapporterna från expertis och på ett aktivt ställningstagande, där politikernas roll bör vara att relatera expertbedömningarna till de framtidsplaner som kommunen har, särskilt de som nu samlats i Vision Gotland 2025. I själva verket utgör det aktuella ärendet ett första test på vilken trovärdighet dessa framtidsplaner kan tillmätas.

Vattenfrågan central för kommunen
De föreslagna verksamheterna är av betydande omfattning och kommer om de genomförs att ha stor påverkan i natur- och miljöhänseende. Flera expertmyndigheter och –organisationer har yttrat sig och avstyrkt på grund av riskerna för miljö och vatten, t ex Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, samt även kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.  Dessutom ett stort antal kringboende, t ex Ahrs samfällighetsförening och sju enskilda fastighetsägare, som är erkända som sakägare på grund av risken för att deras brunnar eller betesmark påverkas negativt.
Bland annat SGU och Svenska Mineral har påpekat att man måste bedöma den sammantagna effekten av båda de tänkta brotten innan man kan bedöma om tillstånd kan ges.
Vi har uppfattat att kommunen avser att fokusera särskilt på vattenfrågor och koncentrerar oss därför på dessa i det följande.

Vad säger vattenexpertisen?
Tre av varandra oberoende hydrologiska experter har lämnat rapporter i frågan, Sven Follin, SF Geologic, engagerad av Nordkalk, (Håkan Djurberg, AkvaNovum för kommunen, och Bo Olofsson, professor vid KTH, för sakägare). Båda de från Nordkalk fristående experterna avstyrker. Några utdrag ur rapporterna:

Om Bästeträsk som vattenresurs:
Djurberg: ”Bästeträsk är Gotlands största ytvattenresurs för allmän vattenförsörjning. Under överskådlig tid kommer både grundvatten och ytvatten från Bästeträsk att användas för allmän och enskild vattenförsörjning. Det är således av största vikt att dessa resurser inte påverkas negativt  vare sig avseende kvantitet eller kvalitet.
Gotlands kommun kommer att ansöka om vattenskyddsområde med föreskrifter för Bästeträsk. Enligt naturvårdsverkets allmänna råd ska vattenskyddsområdet omfatta hela tillrinningsområdet och täktverksamhet bör inte tillåtas inom vattenskyddsområden.
Den troligtvis minskade tillrinningen under driftsskedet står i konkurrens med den kommunala vattenförsörjningen.
Efter avslutad täktverksamhet kommer brottet att vattenfyllas. Totalt rör det sig om uppskattningsvis 40 Mm3. Bästeträsks volym torde röra sig om storleksordningen 14 Mm3. Under denna uppfyllnadsfas kommer tillrinningen till Bästeträsk att vara reducerad. Uppfyllnadsfasen kommer att vara i storleksordningen 100 år. Någon beskrivning av hur uppfyllningen ska genomföras finns inte.”

Om påverkan på grundvattnet
Djurberg: ”Befintlig grundvattensituation kommer att väsentligt förändras. Det planerade brottet kommer att ta i anspråk en stor grundvattenresurs.”
Olofsson: ”Det finns oklarheter och felaktigheter i redovisningen av processerna kring salt grundvatten.  (gäller ej redovisning från SF Geologic). En heltäckande geokemisk undersökning i området Bunge Ducker 1:64 med omgivningar rekommenderas starkt.”
Olofsson: ”Om en flack hydrauliskt högkonduktiv zon faktiskt existerar kan det leda till en allvarlig kemisk påverkan på befintliga vattentäkter i regionen, vilket inte belyses i utredningen.”

Om möjligheterna att använda täktvattnet
Olofsson: ”Nordkalk hävdar felaktigt att ett ev inflöde av salt grundvatten till täkten inte bedöms äventyra förutsättningarna för återinfiltration till omgivningen alternativt annan användning, exempelvis vattenförsörjning. De egna experternas beräkning visar dock att utpumpat grundvatten kan innehålla kloridhalter överstigande 100 mg/l, vilket utesluter vattenförsörjning och kräver analys av långtidseffekter beträffande tillförsel av salthaltigt vatten till Ojnaremyr och på sikt Bästeträsk.”

Effekter på sysselsättningen
Under diskussionerna om ärendet har olika uppgifter florerat om antalet jobb under driftsfasen. Företaget har efter förändrad ansökan angett att det beräknade antalet jobb är 60 under en driftsperiod på omkring 25 år med nuvarande känd teknik. Det är på kort sikt  viktiga jobb för Gotland, men de väger lätt i jämförelse med vad man riskerar om projektet får genomföras. Det handlar då inte bara om de direkta effekterna på vatten och miljö utan också om Gotlands attraktivitet i stort.
Vår slutsats är entydig. Den av Nordkalk valda placeringen är olämplig.  Det finns alldeles för stora risker förknippade med projektet. Sysselsättningseffekten kan inte uppväga de negativa aspekterna om projektet får genomföras.

LÅT INTE NORDKALK BRYTA BORT VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMTIDEN PÅ VÅR MAGISKA Ö!
SÄG JA TILL HÅLLBAR TILLVÄXT. SÄG NEJ TILL NORDKALKS ANSÖKAN!
Föreningen Bevara Ojnareskogen
Styrelsen